Igår när vi kom och hämtade barnen på förskolan var Alma helt överlycklig. Hon hade tappat sin tand. Eller rättare sagt, hon hade dragit ur den själv. Nu var den så lös så den bara hängde i en tråd. Det hade blött lite granna, men mest var hon stolt. Tanden under syns ganska mycket och fler tänder har blivit lösa. Den där tanden har varit en följetång på Almas avdelning.
I morse var hon förbannad att tandfen inte dykt upp.
Vi var på väg att lägga tanden i ett vattenglas, men då hade Alma redan somnat och vi tyckte att hon kunde få göra det själv. Så i natt dyker den säkert upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar