Usch och fy. Jag fattar inte vad det är för skit jag åkt på. När jag känner mig en smula bättre och ett hopp om att få bli frisk, kommer ett bakslag igen.
Något är fel det vet jag allafall. De dagar jag varit hemma har jag sovit tills lunchtid. Kan inte minnas senast jag gjorde detta. Kan inte ens minnas att jag sov så länge innan jag hade barnen ens.
Huvudet spränger, magen värker och kroppen känns som en nittioårings.
Igår på dagen kände jag mig faktiskt bra. Inte så bra som jag brukar men ändå så jag trodde att jag skulle kunna gå till jobbet idag.
I natt vaknade jag och mådde skit igen. Men när klockan ringde i morse pallrade jag mig upp enbart för att jäklas med mig själv tydligen. Insåg besviket att det inte skulle bli något jobb för mig idag heller.
Så nu sitter jag här besviken på mig själv med en gnutta ångest och har dåligt samvete. Varför måste man bli sjuk för? Och på min dag oxå. Inte för att den spelar så stor roll. Hade kunnat ge bort min dag för att känna mig kry.
Fy då :/ kanske dax o söka för de? Hoppas du får en fin födelsedag trots att du e sjuk =) kram
SvaraRadera